Det är ett av förskolans mål det här året att göra vårt pedagogiska arbete, barnens lärande och våra mål mer synliga och medvetna för föräldrarna. Därför vill jag berätta lite mer om barnens lärande denna gång:

Skördetidens och höstens aktiviteter bjuder in barnen till lärande framförallt inom matematik, teknik och naturvetenskap samtidigt som alla andra områden jämt genomsyrar vår vardag. Äpplenas storlek, antal, vikt och form jämförs, äpplet skärs i flera delar, hur många kärnor finns, vem har plockat mest äpplen i korgen, vilken korg är tyngst/ lättast, hur mycket ryms i korgen, från korgen i lådan. Lövens olika former, storlek, färg. Grönsakernas olika former, hård/ mjuk, färger, vikt, lukt, hur växer olika grönsaker, deras särart och användning. Att tröska, mala, göra deg, baka, skära grönsaker, gräva upp potatis är att lära sig att använda sig av enkel vardagsteknik och tekniska föremål samt att få uppleva hur man kan påverka processer genom sin egen kropp, sin kraft, skicklighet, uppfinningsrikedom för att få till det man är ute efter.

Barnen lär känna olika kretslopp i naturen: från äppelkärnan till växt, blom, frukt och trädet genom årstiderna kalt av löv, spira, blomma, fullt i löv, utveckling av frukt, mognad, vissnad. Vi förberedde potatislandet, grodde och satt potatisarna i våras, barnen såg växterna gro och växa under sommaren, bladen/ blasten vissnar, vi gräver upp nya potatis på hösten, förbereder landet inför vintervilan för att göra om på våren igen. Barnen får ett sammanhang, en större förståelse/ aning om livets sammanhang och mening. De får möjlighet att uppleva hur de själva kan påverka, intressera sig för, engagera sig i genom att temat och temats aktiviteter kompletterar varandra, står i ett större sammanhang med varandra, i kretslopp och i detalj. Och var och en intresserar sig, driver fram sina individuella frågor/ intressen efter mognad där barnet befinner sig och behöver öva på/ vill veta/ prova/ forska samt att ta sig an utmaningar, våga, bli inspirerad… Att dra slutsatser och använder sig av upplevelser och kunskap i annat sammanhang.

På regndagar lekar vi i pölar, bygger fördämningar, öar, landskap, provar vad som kan flyta och hur vi/barnen hela tiden kan pröva idéer, utveckla leken, påverka förloppet.

Alla upplevelser barnen gör med sin kropp/ kroppskraft/ skicklighet inom områden teknik, pröva/ uppleva/ se/ påverka är av oskattbart värde för att senare kunna förstå (teoretiska) fenomen i naturvetenskapen. Samt att allt övande skapar förutsättningar och trygghets bas för att kunna koncentrera sig, sära det viktiga från det mindre viktiga, lära sig läsa, skriva, räkna, förstå sammanhang, kunna bli nyfiken/ intresserad, tryggheten att ”jag kan (lära mig)”.

Ni förstår att det händer så otroligt mycket i barnets individuella lärande varje dag, små och stora saker som vi hela tiden försöker se, uppmärksamma, iaktta, bekräfta, utmana, lyssna på, skapa förutsättningar för/ ge tid och möjlighet för att vidareutveckla och pröva som vi sedan försöker sammanfatta/ ge en överblick om på utvecklingssamtalet för er. Barnen ska ha frihet att utvecklas och pröva sig fram, intressera sig för utan att känna att de behöver prestera, uppleva till våra förväntningar, göra fel eller rätt.

Det är därför vi inte analysera barnets lärande och utveckling tillsammans med eller inför barnet. Det vi analyserar är om och hur vi har lyckats skapa förutsättningar för detta och hur vi kan förbättra förutsättningarna. Och så följer vi uppmärksamma barnets utveckling och behov för att kunna veta om vilka förutsättningar vi behöver skapa, på vilket sätt och när vi kan/ behöver stödja/ hjälpa. Och det viktigaste av allt är att vi är och lever med barnen: gläder oss tillsammans med de när de lär sig, klarat av, vågat, vill visa. Visa förståelse, hjälp, empati, tröstar, göra tillsammans eller visa vägen när någonting går fel, inte vill lyckas eller luften går ur…